Denna dagen blev en höjdardag!

Albert Jane, ägare av Aucustic Celler,  mötte oss vid vingården. Härligt lite vilda vinfält.  Inga strikta raka rader med vinrankor här inte. I fjärran såg man bergen, det var en mäktig syn. Som den vinodlare Albert är hade han så klart några av sina viner, Acústic och Braó, med sig ut i vinfältet och vi fick prova några av vinerna där, och dessutom i Riedelglas, våra favoriter. Och vilka viner!! Och vilken känsla att stå där ute i vinfälten i solen och prova vin. Obeskrivligt!!

Jorden är alldeles röd, som terrakotta. 

En sån liten söt druva....

.....och ack vilken underbart söt smak. Smakade som ett russin nästan. 

Skörden  var klar, men några små druvor hittade vi här och där.

Några olivträd fanns också

Efter en njutningsfull stund bland vinrankor och olivträd åkte vi till vingården och fick se själva vinframställningen. Intressant. Även en vinprovning hanns med innan vi påbörjade vår återresa till Barcelona för vårt sista dygn i Katalonien.

Rundvandring i vinfabriken

Detta kommer Svante att skriva mer om längre fram, han har ett minne som en blodigel, och har således så mycket mer än jag - som har alzheimers light - att berätta om detta

Albert hade en intressant vinkällare för eget bruk. Där låg ett antal Pingus!! Hmmm, man önskar att man fick komma dit när de ska öppnas! 

Acustic Cellers Rosévin har vi inte smakat tidigare. Spännande smak. Jag älskar rosévin, i alla fall som snackevin

Albert, som är en karismatisk och inspirerande person berättade med stor inlevelse och kärlek om sina viner 

Här har vi sortimentet vi smakade av. Svante spottade, det gjorde INTE jag

Åter till storstaden

Lite osäkra på hur vi skulle köra tog vi den säkraste vägen, som visade sig vara en riktig omväg.  Efter 5 mil passerar vi en avtagsväg med en skylt som det stod Marca 5 km!!, kände riktigt hur någon där uppe stod och gjorde lång näsa till oss.

Resans sista hotell låg nära katedralen och var nästan också ett hål i väggen, och lika tjusigt som Cal Barber i Botarel. En liten upptäcktsfärd på hotellet och sedan ett glas Cava i baren.

Svante i baren

Upptäcktsfärd igen. Katedralen var vi tvungna att titta in i så klart. Förlåt om jag hädar, men har man sett en har man sett alla.... Men vacker var den i alla fall. Och jag kan ju inte neka till att det är en mycket behaglig ro i en katedral.

Efter en god tapaslunch på Café de la Radio, blev det varuhusbesök. El Corte Inglés! Here we come!! Våning efter våning med väskor, skor, kläder, tekniska prylar, mat, vin, täcken och kuddar och så vidare, och så vidare.... Men bor man nära Europas största shoppingcenter till vardags, Emporio, ska det mer än så för att imponera.... Dock intresserade husets vinavdelning oss.

Pingus igen!! Lagmark, nu vet du var du ska åka på semester nästa gång!

Ett av mina absoluta favoritviner! Mmmm, så gott!

Favorithyllan!

Såna här har jag faktiskt hemma, 2 stycken till och med,  som  jag fått av min kära bonus son Oskar i födelsedags present!! 

Och så har vi då klassikern, Vega Sicilia. En sån här, fast magnum fick mig nästan att smälla av när vi precis köpt Sköllen. "Jag har varit på Systembolaget och handlat en flaska vin, sa Svante glatt. "Jaha, vad var det för en?" frågade jag. "En Vega Sicilia Unico magnum. Kostade bara 4.200:-." Då såg jag nog ut som Munchs skriet....

En liten tupplur före resans sista restaurangbesök, på den tvåstjärniga krogen Dos Cielos belägen högst upp i 28 våningar höga hotellet Me. Viiilken utsikt! 

Vi blev välkomnade redan nere i lobbyn, ledsagade till hissen av en trevlig person, typ piccolo. För säkerhets skull tryckte han på hissknappen till oss också, så att vi säkert inte skulle gå vilse bland våningarna.

Väl uppe hämtades vi ur hissen av källarmästaren som hälsade oss varmt välkomna. För att komma till matsalen fick man gå genom köket, som var öppet och gav full insyn från borden. Här hälsade vi på köksmästaren. Trevligt! Nästan som på Sköllen! Vi visades till vårt bord, och hade hela kvällen minst 2 servitörer som såg till att vi fick in vår mat exakt samtidigt, en somalier som såg till att vi fick underbara viner i glasen, samt källarmästaren som hela tiden såg till att vi mådde bra.

Jag var i början mycket försiktig med kameran. Får man fota på ett sånt här ställe?, tänkte jag för mig själv, och smög diskret upp kameran ur väskan, såg mig misstänksamt omkring för att se att ingen såg, och tog mycket snabbt ett foto, liknade förmodligen Tora Turist från landet. Men allt eftersom kvällen fortskred och ingen ilsken källarmästare slet kameran ur min hand och tog mig i hampan och kastade ut mig, kanske ända från 28 våningen, ryyys, blev jag modigare och modigare. Det fick dock bli med min lilla paparazzi-kamera som inte är så iögonfallande.   :-D

Först fick vi in en liten amuse, bestående av någon god goja inrullad i filodeg, eller något sådant. Dekorativt serverade  med vacker dekoration i lustig ställning. Till detta fick vi vars en liten liten bulle med någon kräm i. 

Svante läser lyckligt vinlistan, klädd i oxblodsfärgad siden och tjock som en ordinär bibel

Underverk nummer 2 var finhackad oliv, timjan, rökt fisk och laxrom i en tomatsky, MYCKET vacker att titta på, men gillar man inte tomat.....

Rätt nummer 3 var rena rama konstverket. Krabbstuvning under ett tånggaller med lite dekorationer på. Visst liknar det en blomrabatt. Det gick dessutom att äta. 

Nr 4 var bläckfiskägg i en bechamelsås

Musslor, räkor,  bläckfisktub, tentakler, hummersås med saffran. Underbar tallrik! Samma som blomsterrabatten serverades på.

Anka med pilaffris, med duktigt med ankfett.... Inte min favorit

Här blev jag riktigt modig med kameran och vågade mig ut till kockarna. 

Dags för källarmästaren att servera oss ost.

Därefter en riktigt ananasig efterrätt bestående av ananassoppa med ananasglass och ananas. Och är det inte ett litet citronmelissblad man skymtar på toppen?

Nästa dessert en bild av Afrika i gjord av flarn, mousse och choklad

Och så till sist: En överraskning...

....tadam tadam, en chokladbomb i lyxig förpackning. Häftigt!!

En sådan kväll!! Helt otroligt!! Jag är en glad matamatör, och hade det inte varit för Svante hade jag aldrig sett och smakat så mycket läcker mat som jag gjort de senaste åren. Men detta restaurangbesök tog definitivt priset, jag kommer aldrig att glömma det! Men den stora behållningen av denna kvällen för mig var inte smakerna, utan dessa fantastiska konstverk de gjort av rätterna. De var så fina. Min absoluta favorit var finalen med överraskningschokladbomben i lyxasken, sen nr 3; Blomrabatten.


I morgon blir det hemresa, men innan dess gör vi ett besök på det omtalade Cal Pep, går på Saluhallen och skular för regnet. Det missar du väl inte?